I början av 1937 talade med en gammal skolkamrat - Agnar Forslund - om jobb i Stockholm. Mina framtidsutsikter i Boden var inga. Min företrädare på mitt jobb hade slutat och arbetade i Luleå och verkade tillfreds med det livet. Under tiden hade jag skaffat papper på en ansökan till ett regemente i Västergötland som hette Karlsborg En vän till pappa önskade mig välkommen dit. Papperen gav jag till en kamrat som sökte jobbet och blev så småningom underofficer i armén. Jag talade fortsatt med Agnar och kom överens med hans mamma att jag kunde bo hos dom i ett rum.

Den 19 april 1937 tog jag tåget till Stockholm. Det var ånglok till Ånge och därifrån eltåg vidare till huvudstaden. Familjen Forslund bodde på Sankt Eriksgatan 16 strax nedan hantverkargatan. Riktmärket för mig blev dåtiden Norma-restaurant som på hörnet. Jag hade inget jobb så jag en arbetsförmedling på Apelbersgatan och fick två jobb, ett på Stockholmsbenmjölsfabrik i Traneberg eller hos Beckers som låg på Lövholmen. Jag visste ingenting utan fick åka hem igen och fråga. Spårvagnen till Traneberg gick på Hantverkargatan så det blev enklast att åka till Traneberg. Kontoret låg i en gammal tvåvånings trähus. Den första jag mötte var Kirre Larsson som sedermera blev en mycket god vän till mig och min familj under åren.

Läs även Runes texter om 1944